onsdag 19 mars 2008

Äntligen vardag

Vi får börja med att be om ursäkt för att vårt bloggande haltat lite de sista dagarna. Efter att ha slagit sig ner och börjat jobba händer det för tillfället inte så mycket i våra liv. Erik tvättar och vaxar båtar de dagar det inte regnar, vilka tyvärr har varit ganska få än så länge. Victor parkerar bilar och sätter nya hastighetsrekord i parkeringsgaraget. Vi hyr varsitt rum i ett litet hus tio minuter med cykel öster om centrum i ett "up-and-coming"-område. I huset bor vår oerhört trevliga hyresvärd Les och tre studenter som är här och läser engelska. Väldigt trevligt och mysigt och med den oerhörda fördelen att två av tre studenter (den tredje skall eventuellt börja) jobbar på pizzeria, så det finns alltid lite gratis pizzaslice att värma i köket. Idag sattes bottenrekordet pizzaslice till frukost när cornflakesen hade sinat men det får ses som en engångsföreteelse.

Det har visat sig att staden Vancvouer i provinsen British Columbia är en riktigt trevlig liten storstad döpt efter den goa brittiska upptäcksresanden George Vancouver. Centrum ligger på en halvö och resten av staden ligger runt ett delta skapat av Fraser river. Om man tänker att centrum är som området innanför vallgraven i Göteborg så sträcker sig det tätbebyggda området ungefär hela vägen till Borås, vi snackar stor stad med sexhundratusen i centrum och över två miljoner i området.

Vancouver firar 150 år i år (staden alltså, inte George) och det är en väldigt ung stad som bara växer och växer. Drygt hälften som bor här har ett annat språk än engelska som modersmål så vi känner oss inte direkt utanför. Det byggs skyskrapor, vägar och kollektivtrafik för fullt och ekonomin som förut byggde mest på skogs-, gruv- och fiskeindustrin har breddats och innehåller nu en rejäl klick turism, filmindusti (staden kallas för North Hollywood) och vinter-OS. Man kan stå nere vid havet vid en marina och titta norrut mot de snötäckta bergen och inse att med segling och skidåkning inom en halvtimmes bilresa kan en stad inte misslyckas, den rankas om och om igen topp tre i världen som mest "livable city" och när man ser att den delar tredjeplatsen med en sådan kanonstad som Wien så känns det rätt gott att vara här i några månader. Nu gäller det bara att jobba hårt och få tag i en bil innan vi ger oss av söderut igen i slutet av maj!


Centrala Vancouver med skidbergen i bakgrunden. Victor jobbar mitt inne i smeten vid skyskraporna, Erik håller till i marinorna som syns söder och norr om stan och vi bor lite öster om kartans slut.

Inga kommentarer: