Chorizotjuvar och bilmekaniker

Så fort man kommer in i Kalifornien börjar det hända spännande saker igen. Staterna Washington och Oregon är nu avklarade och de får väl ett godkänt betyg tack vare storstäderna Seattle och Portland. På minussidan på vår oerhört subjektiva balansvåg ligger saker som stängda vägar pga snö (de verkar inte förstå att det är juni nu) och regn. Dock ligger de bättre till än Kanada som endast har högkvalitativt kranvatten och att glassen inte smälter på väg hem från affären på pluskontot.

Efter att tidigare ha anlänt till i Kalifornien österifrån och uppifrån kom vi nu norrifrån via Highway 101. Någon timme före gränsen började solen skina igen och det har den gjort sedan dess. Vi kollade in kuststäderna Arcata (ett litet fint mini-Frisco) och Eureka och när solen började gå ner stannade vi på första bästa camping som råkade ligga i ”staden” Myers Flat uppe i de kaliforniska bergsskogarna. Mitt ute i ingenstans fanns en jättefin camping och efter att ha betalt den mycket trevliga campingtanten tjugotre dollar (svider att behöva betala för boende) backade vi upp vår bil mot en flodbank och intog en utsökt middag tillagad på vårt gaskök.

Plötsligt när vi sitter där i våra sjudollars Wal-Mart-campingstolar och känner oss trygga och mätta vankar en jättestor cayote förbi några meter bort! Som bekant är ingen av oss zoolog, så istället för att sitta ute i vildmarken och lukta cayote-mat tog vi för säkerhets skull skydd från denna enorma präriehund i vår bil. Kändes ganska tryggt. Efter ett tag blev vi dock sugna på att se fler rovdjur så vi placerade en överbliven jättechorizokorv precis utanför bilen. Tyvärr vann sömnen över vår Mitt-i-naturen-drift så vi somnade och vaknade till solsken och en chorizo fattigare.

Dagen efter hann vi med den superturistiga köra-bilen-genom-ihåligt-redwood-träd-grejen innan vi vecklade ut vår bibel, In-n-Out Burger kartan. Efter att ha legat i träda ett par månader tog den vår jakt på föda till Santa Rosa där två burgare var (pickles and onions and ketchup instead) fyllde våra trånande magar. En sak som oroat oss de senaste dagarna är att styrleden på högersidan på vår annars felfria bil har börjat se lite trött ut. Att hitta en bilmekaniker som inte tar hela vår snåla reskassa för att byta ut den har setts som ett ganska stort problem, men som med så många tidigare problem vi haft löste det sig (med sedvanlig tur) alldeles galant. På bordet jämte oss på denna jordens bästa hamburgerrestaurang slash networking-arena satt nämligen Rolf. Rolf var svensk men bosatt i USA sedan tidigt sextiotal. Han hörde våra berömmande ord om hamburgarna och kom på amerikanskt maner fram och började prata svenska med oss. Efter ett litet tag kom det fram att han var pensionerad bilmekaniker och halvt på skoj förhörde vi oss om hans relation till styrleder. Direkt erbjöd han sig att visa oss till hans gamla bilmekanikerkompisar några kilometer bort och efter en halvtimme var bilen lyft och problemet avhjälpt. Vi var tyvärr tvungna att tacka nej till att stanna hos Rolf och hans fru över natten och snart var vi på väg på San Francisco igen. Santa Rosa-Roffe kommer dock för alltid ha en plats i våra hjärtan.

Timmen senare mullrade vår V8 över världens vackraste orangea hängbro som leder till världens bästa stad (tillsammans med några till) där vår tidigare bekantskap Miguel tog emot oss med öppna armar. Återigen inkvarterade på ett vardagsrumsgolv i en lägenhet i distriktet Haight/Ashbury har vi ytterligare en vecka på oss att njuta av San Francisco! Jobbigt liv det här…

Tandborstning vid Stilla Havet

Den som kramar störst träd vinner

Victor leker arga leken med blå fågel

Cayote-konfrontation OBS! Bildmontage

Alla måste köra genom träd

En typisk go liten mack. Vi påpekar alltid att bensinen är så billig här för att reta amerikaner.

Den göllene bron