Dagen efter visade Sally oss stan och vi shoppade loss i staten utan moms. Köpet av iPod med hörlurar blev 40 % billigare än vad det hade kostat hemma i Sverige. Kylan var dock obeskrivlig och fick oss att tveka på om inte Sibirien hade varit en bättre idé.
Sedan följde dock hur som helst en bussresa på sex timmar till Montreal, Quebec, Kanada. Vid gränsen inkasserade vi var sitt arbetstillstånd samt blev berövade på våra Amerikanska visum. Nu är det alltså förvärvsarbete och kyla som gäller. Jag kan inte fatta hur detta egentligen gick till. Det känns som om Uncle Sam fått mig att skriva på ett förödande kontrakt på helt felaktiga premisser. Erik är nog glad i alla fall eftersom han fått kvinnligt sällskap under ett par veckor.
Montreal verkar vara en fin stad. Det är dock omöjligt att vara ute mer än i korta omgångar eftersom man annars riskerar att frysa fast. Vi konstaterade redan igår att det är farligare att stanna vid rött ljus än att gå mot det eftersom det är absolut nödvändigt att ständigt hålla kroppen i rörelse. Montreal är också påfallande likt Frankrike med alla fördelar samt nackdelar det medför. Fördelar är t.ex att folk ser bra ut och verkar åtnjuta god kultur. Nackdelar är t.ex att jag inte förstår vad folk säger, vilket stör mig, samt att människor trots allt verkar vara lite obenägna att prata engelska trots att de bemästrar det alldeles utmärkt.
På måndag flyttar jag till en lägenhet i ett par veckor, ska bli najs. Nu gäller det bara att ordna med ett jobb.
Victor
Den smått vidriga familjen mitt emot oss på LAX hade den otäcka vanan att stoppa in pommes i sina grisiga donkenburgare. Vem gör så?
2 kommentarer:
Kom hem och roa mig - NU!
Det var jag som skrev det förra inlägget. Mina bloggkunskaper är dock uppenbarligenganska begränade...
Skicka en kommentar