lördag 26 januari 2008

The "Big Owe"

Idag bjöd Montreal på sitt sedvanliga solsken vilket ofta innebär en promenad runt staden, de timmar solen väger upp det arktiska klimatet. Turen hade kommit till Montreals olympiska by från OS 1976. Huvudattraktionen i denna by är själva arenan, en fantastisk skapelse ritad av fransmannen Roger Taillibert. Arenan, som hade när den byggdes en kapacitet för drygt 60 000 sittande, får ses som ett arkitektoriskt mästerverk och ett landmärke för hela Montreal. Dess 175 meter höga torn som med en lutning på 45 grader in över själva arenan håller upp det in-och-utfällbara taket är helt unikt och ger ett fantastiskt mäktigt intryck. I botten inuti själva tornet ligger den olympiska simarenan med ytterligare ett par tusen sittplatser. Det låter ju hur häftigt som helst, eller hur? Tyvärr finns det ett par detaljer som smolkar lite i den olympiska bägaren av glädje:

* På grund av strejker och försenade detaljritningar hann arenan aldrig bli helt klar när OS invigdes, både tornet och taket saknades.
* Jean Drapeau, borgmästare i staden 1954-1986, lovade att OS 1976 skulle vara ekonomiskt sparsamma och betala sig självt med ökade intäkter. Istället blev spelen de dyraste någonsin.
* Arenan var tänkt att kosta 134 miljoner dollar, men vid spelens öppnande hade den halvfärdiga arenan redan kostat det dubbla.
* 1984 räknade en revisionsbyrå ut att arenan var den dyraste som dittills byggts, och att den kostat ungefär lika mycket som alla andra dåvarande täckta arenor i Nordamerika - tillsammans.
* Under en pågående baseboll-match 1986 lossnade en del av tornet och föll ner över planen.
* När tornet och taket äntligen var klart år 1988 (endast tolv år försenat) visade det sig att taket byggt i kevlar inte riktigt gick att fälla in och ut, och att det dessutom uppstod skador vid kraftiga vindar.
* 1998 revs taket, och ett nytt oöppningsbart byggdes för 26 miljoner dollar.
* 1999 rasade 350 kvadratmeter av det nya snötyngda taket på arbetare som förberedde arenan för Montreals årliga bilutställning. Som följd av detta flyttades utställningen från staden och kom aldrig mer tillbaka. Arenan är sedan dess helt stängd fyra vintermånader om året.
* Sedan 2004 har Montreal har inte längre något baseball- eller football-lag och arenan används därför inte regelbundet.
* Prislappen slutade till sist på 1.47 miljarder dollar inräknat modifikationer, reparationer och ränta, och tog staden trettio år att betala av.
* Arenan med det ursprungliga smeknamnet "The Big O", är nu också känd som och "The Big Owe" och "The Big Uh-Oh". Som göteborgare njuter man av fyndigheterna.

Så, ni som sitter där hemma och oroar er för att nya-Gamla Ullevi inte riktigt skall hålla sig inom de ekonomiska ramarna, åk på studieresa hit.


Fin, ja. Dyr, ja.

1 kommentar:

Anonym sa...

det är ju underbart!

man undrar ju vem fan som satt och slängde ihop kalkylen från början... "tja, bygga en betongpelare, en miljon dollar. ett tak, dra i ordentligt, två millar?"

vad har han för jobb idag tro? förresten, va det samma arkitekt som ritade chalmers kårhus? han är ju en jävel på att bygga tak har jag hört...